Filmrecension: Honungsbiets hemliga liv

Filmen som bygger på boken med samma namn, är faktiskt ett lysande exempel på hur en underbar bok kan bli en precis lika underbar film. Huvudpersonen i boken, Lily Owens, spelas av Dakota Fanning som här i Sverige kanske är mest känd för sin roll som Tom Cruises dotter i Världarnas Krig. The Secret Life of Bees spelades in 2008, då Dakota var 14 år gammal, precis som Lily i boken. Det är underbart att se en ung amerikansk skådespelerska som är så chosefri och normal i en filmroll. Inget trams om att se supersöt och perfekt ut i alla lägen – vilket gör Lily/Dakota extra trovärdig. Övriga roller innehas av en hel rad fantastiska skådespelerskor och här har man lyckats hitta precis rätt person till varje roll!

När man har läst (och älskat) boken först är man ju alltid lite orolig att personerna i filmen inte ska stämma med den bild man har i sitt eget huvud. För min del är Jennifer Hudson Rosaleen och de tre biodlande ”kalendersystrarna” May, June och August kunde inte ha gestaltats av några andra än Sophie Okonedo, Alicia Keys och Queen Latifah.

Ett stort plus är att i de scener där biodlingen är central handskas man verkligen med bina och bimaterialet på ett ytterst trovärdigt sätt! Det finns till och med bin på ramarna som Queen Latifah/August lyfter ur kuporna! Någonstans läste jag att stora delar av filmen spelades in under vintern 2007, men det gäller troligtvis inte själva scenerna med bina!

Det genomgående temat i filmen, förutom de rasmotsättningar som är den allestädes närvarande bakgrunden till historien, är även kärleken. Lilys kärlek till Rosaleen och till sin mamma, som hon tror att hon har dödat i en olyckshändelse när hon var mycket liten. Augusts kärlek till sina bin, Mays alltomfattande kärlek och Junes kärlek till Neil, spelad av Nate Parker. Även Lilys far, T. Ray Owens, briljant spelad av Paul Bettany, visar sig ha en oanad sida i sin personlighet. Och i Lilys relation med de biodlande systrarnas hjälpreda, Zach, spelad av Tristan Wilds, förenas de två temana.

Det är förvisso en feelgood-film, men med en frisk och osentimental ton som dröjer sig kvar som en stilla glädje genom att det mesta i filmen känns äkta och okonstlat. En riktigt bra film som man absolut inte måste vara biodlare för att uppskatta – men det ger onekligen en underbar extra dimension till hela upplevelsen.

Original titel: The Secrete Life of Bees

Filmens premiär: 2008

Producerad av Fox Searchlight Company

Regi: Gina Prince-Bythewood

Manus/Författare: Gina Prince-Bythewood, manus Sue Monk-Kidd, författare

Skådespelare: Dakota Fanning, Jennifer Hudson, Queen Latifah bland andra

Publicerat i Kultur & nöjen, Recensioner | Kommentarer inaktiverade för Filmrecension: Honungsbiets hemliga liv

Bokrecension: Honungsbiets hemliga liv

Boken av  Sue Monk Kidd, utgiven 2004, heter på engelska ”The Secret Life of Bees”.

Detta är en härlig historia om den amerikanska södern närmare bestämt South Carolina. Året är 1964, Kennedy är död, mördad, sedan mindre än ett år. Medborgarrättsrörelsen växer både i omfång och styrka, vilket främst skildras genom den kvinna, Rosaleen, som tar hand om bokens huvudperson, Lily Owens. Lily är 14 år och bor hos sin pappa som behandlar Lily rått och okänsligt. Till viss del verkar Lily tycka att hon förtjänar hans elakheter och brutala behandling. Hon tror att det är på grund av henne som hennes mamma är död

Det enda Lily har efter sin mor har hon gömt i en ask i ett majsfält. Bland de få minnessakerna finns ett foto som föreställer den Svarta Madonnan. På baksidan har någon skrivit Tiburon, S.C.

När Rosaleen blir misshandlad av några rasister, flyr Lily med henne och de beslutar sig för att leta upp Triburon. Där finner de en affär som säljer honung under namnet Svarta Madonnan. Det visar sig att honungen producerats av tre systrar som bor i ett chockrosa hus strax utanför staden och snart visar det sig att kopplingarna till Lily och hennes mor är fler än hon kunnat drömma om.

I stort är det en bok som man läser med glädje, mycket på grund av skildringen av systrarna och deras biodling. Det är en lättläst bok med bra driv och flyt som för handlingen framåt och trots att ämnet skulle kunna inbjuda till många känslomässiga och tårdrypande scener är det en rak och äkta ton igenom hela boken. Det är inte en sentimental bok och jag förstår att denna debut har blivit så väl mottagen som den har, både i författarens hemland, USA som i övriga världen. Den låg etta 60 veckor på Publishers Weeklys pocketbestsellerlista och har sålt i över 3 miljoner exemplar enbart i USA.

Publicerat i Kultur & nöjen, Recensioner | 1 kommentar

Bibajs irriterar norska sommarstugeägare

Grannarna till en norsk biodlare, Bård Sigve Jacobsen, har gjort rättssak av hans biodling. Sedan mer än 80 år har han själv, hans far och farfar drivit biodling på ön Hidra i Norge. Nu har elva av de husägare som tillkommit sedan starten 1926, mestadels sommarstugeägare, gått samman och vill att han ska upphöra med verksamheten. Anledningen är att de får sina bilar, trädgårdsmöbler och redskap nedsmutsade med bibajs. Grannarna har dokumenterat bibajset i bilder och presenterade dessa vid tingsrätten i Lister den 29 november förra året.

Domaren tyckte att saken kunde göras upp genom att parterna talade med varandra men det gick inte att komma fram till en godtagbar lösning och många biintresserade väntade med spänning på dom i målet som avkunnades efter nyår.

Grannarnas klagomål på binas flygvägar och utsöndringar har väckt stor förtrytelse inom både biodlarkretsar och hos de som enbart är naturintresserade i allmänhet. Det skapades till exempel snabbt flera grupper på Facebook som fick fantastiskt många medlemmar. Och både norsk och utländsk press har intresserat sig för Sigves bin och grannarnas besvär med dem.

Men till slut avgjordes ändå ärendet och det hela utföll till Sigves fördel helt och hållet. Trots grannarnas bildbevis på nedbajsade bilar och trädgårdsredskap. Nu är det klart att han får fortsätta med sina bin på Helle på Hidra. Och dessutom ska de saksökande grannarna punga ut med rättegångskostnaderna på 160 000 norska kronor!

Om grannarna väljer att driva saken vidare är det enligt norsk press för tidigt att sia om. Enligt grannarnas juridiska ombud var det aldrig deras mening att Sigve skulle sluta med sin biodling, deras förhoppning var att domslutet skulle utfalla till deras fördel så att Sigve skulle tvingas flytta sina kupor som han och hans far och farfar haft på samma plats i 80 år. Men domaren valde alltså att döma till Sigves fördel och nu får kuporna stå kvar.

Publicerat i Huvudartikel, Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Bibajs irriterar norska sommarstugeägare

Honungsälskande schimpanser använder verktyg

Under ett antal år har forskare i Republiken Kongo studerat schimpanser och deras sätt att komma åt bihonung – en godsak aporna älskar. De har funnit att aporna i Goualougotriangeln är de som är bäst på att tillverka och använda redskap jämfört med primater på andra platser och att de också gör det i mycket större utsträckning än man tidigare trott.

Studien, som publicerats i International Journal of Primatology, visar att aporna inte främst vill åt honungen för näringen. De är helt enkelt ute efter det söta och kan anstränga sig ganska rejält för att få det!

Forskarna har filmat aporna under fyra år och sett hur de tillverkar olika sorters redskap. De kan vara kraftiga träklubbor av grenar som de kvistar av med tänder eller händer. Eller pinnar och stickor som används till att peta i boet eller att vidga öppningen med. Vid ett flertal tillfällen har man noterat att aporna tillverkar ett redskap som sedan sticks undan i lövverket för senare användande!

Schimpanserna vet att välja bin av en art som inte sticks och dessa bon är oftast mycket svårtillgängliga, men aporna är oerhört tålmodiga och kan ibland börja bearbeta ett bo under några timmar på förmiddagen, ta en paus och avsluta arbetet först under eftermiddagen. Även om utdelningen inte alltid blir så stor verkar schimpanserna definitivt anse den mödan värd!

Ett uppenbart problem är att den gaddfria biarten bygger bo i träarter som huggs och används till timmer. Apornas boplatser och föda påverkas och deras beteende och bevarande hotas.

För bara några veckor sedan rapporterade samma forskare som studerat apornas honungsjakt att aporna även tillverkar särskilda ”fiskespön” för att komma åt termiter och det finns ytterligare en hel del att lära om dessa apor och deras tillverkning och användande av redskap i jakten på föda.

Se filmerna och originalartikeln från Rebecca Morelle, BBC News

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Honungsälskande schimpanser använder verktyg

Den förste biodlaren

Enligt grekisk mytologi är Aristaeus biodlingens ”fader”. Han är en mindre gud inom den grekiska mytologin, sett med atenska historieskrivares ögon, men tillskrivs många kunskaper och färdigheter. Bland andra ska han ha lärt sig ”tämja” gudinnans bin och förvara dem i kupor. Han var son till Apollo och jägarinnan Cyrene, men uppfostrades av Hermes på nektar och ambrosia och gjordes odödlig av Gaia, modergudinnan själv. Hans namn betyder ungefär ”den som följer flocken nära”. Men om han inte var så väldigt populär i Aten har han ändå en vid spridning runt Medelhavet och han fick titeln Aristeus, den bäste, på många ställen. Han framställs bland annat som en bevingad yngling på lergods från grekiska Boeotia där han uppnådde kultstatus och kallades ”grönskans Apollo”.

Publicerat i Historiskt, Notiser | Kommentarer inaktiverade för Den förste biodlaren

Biodlarnas möjligheter att bedriva god biodling nu och i framtiden

Fyra föredrag, ett tema; Biodlarnas möjligheter att bedriva god biodling nu och i framtiden. Rapport från ett seminarium i Järna den 23 januari 2009.

Genom Biodynamiska Föreningens initiativ hade ett 50-tal biodlare samlats i Kulturhuset i Järna denna gråruggiga vinterdag för att höra föredrag om och samtala kring biodlingens förutsättningar i dagens och även morgondagens samhälle.

Seminariedeltagarna och de inbjudna föredragshållarna hälsades välkomna av Lasse Hellander från Biodynamiska föreningen och Kerstin Ebbersten, Jordbruksverket.

Sten Ebbersten

Det första anförandet, av professor Sten Ebbersten, belyste lantbrukskemikaliers inverkan på det ekologiska systemet. Genom studier redan för 40 år sedan hade professor Ebbersten påvisat den skadliga inverkan av vissa kemiska bekämpningsmedel på växtlighet som höstvete. Detta arbete hade dock visat sig så pass kontroversiellt att det inte kunnat fullföljas i större skala och i dag kan vi bara konstatera att med den information som finns nu hade professor Ebbersten rätt i sina slutledningar om att växterna påverkades negativt av medlen.

Agronom Kerstin Ebbersten talade sedan om avelsarbete med bin efter de riktlinjer som Jordbruksverket lagt fram i sin rapport om hur vi ska förbättra och stärka biodlingen i landet. ”Avelsarbete med bin måste utgå från binas biologi till exempel att bina lever i samhällen och drottningarna parar sig med ett stort antal drönare. Aveln av bin kan ha stor betydelse för samhällenas livskraft och förmåga att motstå stress, till exempel i form av olika sjukdomar. Felaktiga avelsmodeller kan leda till att samhällenas arbetsbin blir mycket nära besläktade, och detta kan enligt nyare forskning leda till att bisamhällena klarar stress sämre än samhällen med en stor genetisk variation mellan arbetsbina.” (Citatet hämtat från Jordbruksverkets hemsida.)

Kerstin Ebbersten arbetar mycket med denna fråga och har bland annat gjort ett arbete om binas inbördes släktskap, binas genetik, som kan läsas på Ekologisk Biodling.

Därefter talade Erik Österlund, biodlare och redaktör för ”Bitidningen”, om alternativa metoder i biodlingen.

Förmiddagen avslutades med diskussioner i arbetsgrupper om de tankar och funderingar vi biodlare fått under dagen och om de farhågor vi har inför framtiden.

Efter lunchen höll Gunter Friedmann, yrkesbiodlare med 600 samhällen och Michael Weiler, biodlare och författare, ett anförande om Demeter-biodling, den biodynamiska metoden. Båda bor i Tyskland.

Michael Weiler

Michael Weilers anförande blev nästan som en poesistund, när han fick oss biodlare att verkligen se bina och deras sätt att leva som de under de är. Han talade om bina som de enda levande varelser som söker sig från himlen till jorden – som exempel nämnde han bisvärmen som fäster tag i en liten del av taket i en hålighet i ett träd och som sedan hänger ner mot jorden som en klase. Bina bygger kolonier och dessa bygger sina egna vaxkakor med början i en liten del överst för att utöka nedåt. Han talade om bina som förbundna med allt som växer i naturen, genom sin pollinering, och om bina som återvinnare – bin i fritt tillstånd förbrukar ingenting som de inte sedan ger igen i någon form. Han nämnde även binas förmåga att alstra och hålla värme, de utvecklas i värme och de lever i värme och de kan också kontrollera denna värme på ett sätt som är unikt för honungsbiet. Och han nämnde även bidrottningens märkliga tillkomst – alla andra biceller är horisontella – bidrottningens lodrät, hon skapas i en cell med tak och väggar men med en öppning ner mot en bråddjup!

Michael Weiler sammanfattade binas liv och verk som ljus och värme – de börjar sina liv som genomskinliga vita varelser i mörkret i kupan på vaxkakor de byggt av det vax de alstrat av ljus och värme, de hämtar sin föda från solbelysta blommor under varma sommardagar och även om det är mulet kan de finna sin väg eftersom de känner solen genom molnen.

Efter denna inledning, då nog de flesta närvarande var fascinerade över binas fantastiska liv som varelse och organism, talade Gunter Friedmann om Demeterbiodlingens tanke och metod att ta tillvara dessa enastående varelsers inneboende kraft och förmåga och omsätta dem i en lönsam biodling med friska, starka bin. (En beskrivning av metoden kommer inom kort i en separat artikel här på biodlaren.com, ” Biodynamisk biodling – en kurs i dynamiskt samarbete bi/biodlare”.)

Seminariedeltagarna samlades åter för nya samtal i arbetsgrupperna och dagen avslutades med en gemensam diskussion.

Publicerat i Huvudartikel | Kommentarer inaktiverade för Biodlarnas möjligheter att bedriva god biodling nu och i framtiden

Lyckliga solitärbin!

Enligt en artikel i Svenska Dagbladets pappersupplaga den 4 februari 2009, kommer man i Växjö kommun att satsa 400 000 kronor till ett i sitt slag enastående biprojekt!

I naturreservatet Bokhultet i Växjö finns ett 20 000 kvadratmeter stort militärt övningsfält som nu används för övningskörning med lastbil. Det har visat sig vara ett av de artrikaste områdena i landet med ett 50-tal olika sorter ensamlevande bin förutom gallsteklar och humlor. Nu ska man utöka attraktionskraften på dessa insekter genom att anlägga ängar, gräva dammar och skapa ett backlandskap med sanddyner och kullar på området. För att göra platsen attraktiv även för människor anläggs en paviljong där intresserade kan få information om själva projektet.

En av de ansvariga för satsningen är kommunekolog Lars Andersson. Han framhåller i en intervju gjord med Radio Kronoberg, att bina inte sticks och att man nog får vara ganska uppmärksam om man ska få syn på dem.

En av anledningarna till att fältet har den unika biologiska mångfalden kan, enligt Lars Andersson, bero på militärens framfart under åren, med bland annat övningskörningen som skapat en idealisk biotop. Denna ska man nu alltså ytterligare förbättra och skapa ett paradis för både bin och människor.

Du kan lyssna på intervjun med Lars Andersson på Radio Kronoberg, inslaget börjar 9:13 in. Inslaget finns kvar i 30 dagar från 2009-02-03.

Publicerat i Nyheter | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Lyckliga solitärbin!

Honung som hostmedicin

Läkartidningen skriver om till den amerikanska undersökningen om honung som hostmedicin till barn som vi skrivit om tidigare.

Publicerat i Nyheter | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Honung som hostmedicin

Tycker svensken om honung?

I en visserligen informell men ändå enkät, frågar Helsingborgs Dagblad sina läsare på hemsidan när de använder honung.

Frågan lades ut 06:57 den 12 augusti och när klockan precis hade passerat 15 samma dag hade 714 svar kommit in. Av dessa svarade 38,9 procent att de hade honungen i teet (en klassiker!), 2,2 procent har honung i kaffet, nästan 25 procent (24,9) använder den i matlagningen och 6,6 procent i baket men hela 27, 3 procent av de som tagit sig tid att besvara enkäten tycker inte om honung. Det är fler än var fjärde person! Hoppas att det inte är representativt för hur svensken över lag känner inför honung!

Publicerat i Nyheter | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Tycker svensken om honung?

Honung – ändå nyttigare än man tidigare trott

Uttrycket ”landet som flödar av honung och mjölk” känner nog många till från bibelns beskrivning av Kanaans land och att den kombinationen gör gott vid förkylning eller sömnsvårigheter. Men varför har alltid varit en gåta. Många teorier har framförts men det är först nu som vi vet hur det verkligen förhåller sig.

Det är Alejandra Vásques och Tobias Olofsson som efter många års forskning kommit fram till att lösningen ligger i tolv tidigare oupptäckta mjölksyrabakterier i biets mage. Redan 2004 startade Tobias Olofsson forskningsprojektet i morfaderns trädgård. Morfar, Tage Kimblad, är nämligen biodlare sedan många år tillbaka och väckte tidigt Tobias intresse för bin och honung. Att honung var nyttigt var en självklarhet och att det var bra på många sätt, men varför var det aldrig någon som visste. Tobias forskningsprojekt knöts till mikrobiologiska laboratoriet vid Lunds universitet där Alejandra arbetade. Hon är expert på lactobaciller och när Tobias hittade bakterier han inte kände igen vände han sig till henne. Sammantaget har de alltså funnit tolv olika bakterier i biets honungsmage.

De tolv mjölksyrabakterierna är åtta laktobaciller och fyra bifidobakterier. Tio av dem är helt nya arter som Alejandra och Tobias får namnge.
Forskarparet, som numera är ett par ”på riktigt”, har sökt patent i Sverige, Europa och USA genom sitt företag ConCellae AB.

Hemligheten med honungens antibakteriella egenskaper är alltså röjd och innebär enorma möjligheter, både inom livsmedels- och hälsosektorn, men även för biodlingen. Bina har inget eget immunförsvar och därför är mjölksyrabakterierna viktiga som sjukdomshämmare både för bina och deras larver. Under senare år har det, framförallt i USA, varit stora problem med bisamhällen som dött. Nu hoppas man att upptäckten ska kunna leda till möjligheter att stärka binas försvar mot sjukdomar och på sikt stoppa bidöden.

Inom läkemedelsindustrin är man mycket entusiastisk och Alejandra och Tobias hoppas kunna utveckla medicinska preparat framförallt avsedda för sårvård. Honung har använts under århundraden på sår och insektsbett och har visat sig effektiv mot multiresistenta bakterier, där antibiotika numera kan vara verkningslös.

Christer Ankarlid, vd på Svensk Honungsförädling i Mantorp, glädjer sig även han åt upptäckten. Möjligheten finns att ta fram en energidryck, en så kallad återhämtningsdryck. Baserad på honungen blir den både uppiggande och hälsofrämjande. Han tror även på möjligheten att öka marknaden för honung inom livsmedelsindustrin, exempelvis som sötningsmedel istället för socker i sylt och marmelad.

Publicerat i Artiklar | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Honung – ändå nyttigare än man tidigare trott